Just nu känns det som det iaf...

Så fort det går en halv dag och jag inte har städat eller gjort något nyttigt hemma så känner jag mig totalt jävla misslyckad.

Är skönt när älskling rastar hundarna åt mig, men får genast dåligt samvete för att han får lov att göra det och känner mig lat, speciellt när jag vet hur mycket han hatar att rasta dom   

Gör han maten och jag inte orkar hjälpa till så känner jag mig ovärdig att få äta.

Ja, jag är rätt less på att vara gravid och orkeslös nu !

Blir bara ledsen när jag inte orkar nåt...

Som nu, jag är hemma och älskling jobbar från 10-22 idag och jag har rastat hundar och tagit ut soporna och är helt slut, kommer troligtvis inte orka med så mycket mer idag...svettas som en gris... kanske torka av i köket...

Läser att man ska ta det lugnt nu sista tiden, men vafan, hur då ?

Är sååå mycket som ska göras hemma osv att jag inte har tid.

Skolan... ja den ja.... Ska göra klar mina 2 arbeten jag håller på med och sen får resten vänta tills en annan termin.

Inget har gått som jag vill denna vår...

Nu börjar jag bli orolig för en massa annat också, som att har jag havandeskapsförgiftning eller håller på att få ? Ligger hon rätt i magen ? Kommer jag att hitta någon som kan passa djuren på dagarna medans vi är på BB ? Kommer hon att vara frisk ? Kommer hon att bli lycklig med mig som mamma ?

JA jag VET att det är vanliga oros saker... men iaf... suck...

Lägger in mina senaste magbilderna från i Onsdags jag inte orkat redigera än:

Bilder på barnrummet nu:

Ska upp en hylla ovanför skötbordet.

Nu ska jag gå och dö en stund i soffan...

//sandra